Kommunpolitiker

Vad kan jag som kommunpolitiker göra för att stoppa klimatförändringen? Som ledare för kommunal verksamhet har du en nyckelroll för att stoppa klimatkrisen. Den nödvändiga omställningen påverkar hur städer och samhällen planeras, olika infrastrukturer för transporter, energi, matförsörjning, näringscykler, avfall osv. Omställningen kommer också att ha många positiva effekter på våra liv i städer med renare luft, högre kvalitet på maten, ett rikare socialt liv och ett friskare liv. Vi har en möjlighet att lämna en bättre plats att leva på till våra barn och kommande generationer.

Du arbetar troligen med flera av dessa frågor redan. Men takten i omställningen behöver ökas. Eftersom användningen av fossila bränslen är djupt integrerad inom alla områden av vårt samhälle, behöver vitt skilda områden adresseras samtidigt. Den här listan föreslår åtgärder så att omställningen sker på ett koordinerat sätt med medborgare, företagsledare, rikspolitiker och kommunpolitiker. Tveka inte – ta ledningen inom detta! Din kommun kommer att blomstra och folk kommer att tacka dig.

  • Styr om produktion av värme/kyla/elektricitet till fossilfria alternativ (varför? hur?)
  • Introducera fördelar för fossilfria transporter för att göra det till förstahandsvalet (varför? hur?)
  • Se till att kollektivtransporterna är konkurrenskraftiga och har tillräcklig kapacitet (varför? hur?)
  • Gör cyklandet till ett priviligierat transportsätt i staden (varför? hur?)
  • Ordna ekologiska och vegetariska måltidsalternativ i kommunens matsalar (varför? hur?)
  • Förbättra möjligheterna för marknader där lokala bönder kan sälja sina ekologiska produkter (varför? hur?)
  • Slut näringscykeln – etablera en infrastruktur för att återföra matavfall som gödsel till lokala jordbruk (varför? hur?)
  • För fram nya värden i kommunen bortom traditionell tillväxt (varför? hur?)
  • Stimulera lokala marknader och promota användningen av kvalitetsprodukter med lång livslängd i alla sektorer (varför? hur?)
  • Stimulera reparation och underhållssektorn (varför? hur?)
  • Stimulera FoU och investeringar i grön teknik (varför? hur?)
  • Nätverka med andra kommunpolitiker nationellt och globalt för att få idéer och inspiration att lyckas med ovanstående uppgifter (varför? hur?)

De tolv åtgärderna ovan kommer att stoppa ytterligare klimatförändringar. De tre åtgärderna nedan är det bästa sättet att återhämta sig från det redan förändrade klimatet. En av orsakerna till att vår gröna och blå planet Jorden är beboelig för liv, med ett drägligt klimat jämfört med våra grannar Mars och Venus i solsystemet, är faktiskt livet självt. En myriad av olika livsformer i olika ekosystem, på land och i haven, dom jämnar ut extrema temperaturer och dom jämnar ut nederbörden så att det regnar mer regelbundet och inte så kraftigt varje gång. Så genom att ta hjälp av naturen, bör det vara möjligt att komma tillbaka till det trevliga klimat och väder vi brukade ha för bara 70 år sedan.


När vi alla drar åt samma håll, kommer klimatet och framtiden för våra barn att räddas på förvånansvärt kort tid. Använd åtgärdslistan som input i ditt arbete, engagera dina medarbetare, ta reda på mer, och låt andra få veta vad du gör. Beräkna ditt klimatavtryck för att få siffror på var du personligen står. Det här gäller oss alla tillsammans. Du hittar lite mer bakgrund och några länkar för att läsa mer.

“Det tycks alltid omöjligt tills det är avklarat.”
                                    -Nelson Mandela

“Det STÖRSTA misstaget är att tro att någon annan kommer att rädda vårt klimat.”
                                    -Okänd


Det handlar om framtiden för våra barn och deras barnDet handlar om min framtid heart

“Jorden är inte en gåva från våra förfäder,
men ett arv till våra barn.”
                                    -Indianskt ordspråk

Varför?

  • Haven är viktigare för en frisk planet än de flesta av oss känner till. Hittills har dom stabiliserat klimatet genom att lagra mycket av den extra värmen från den globala uppvärmningen, och dom har lagrat mer än hälften av den koldioxid (CO2) vi har släppt ut i atmosfären när vi har använt fossila bränslen.
  • Alger i haven skulle kunna ta upp mer CO2 från atmosfären än alla träd och växter på land tillsammans. Dvs, alger skulle kunna rädda oss från det överskott på CO2 som vi har släppt ut i atmosfären. Det betyder att alger skulle kunna vara ett av de bästa sätten att vända den globala uppvärmningen och komma tillbaka till ett stabilt klimat igen. Det förutsätter självklart att vi tar hand om och ser till att haven är friska. Att vi stoppar vissa mänskliga aktiviteter relaterade till haven, och i stället gör allt vi kan för att ekosystemen i haven skall bli friska och blomstra igen.
  • Haven är huvudkälla till mat för en stor andel av mänskligheten, speciellt i fattiga länder utefter kuster. Att bevara friska ekosystem i haven säkrar att dessa människor överlever.
  • Storskaliga fiskemetoder, såsom industriella fiskefartyg som kan stanna till havs i veckor, är typiskt skadliga för ekosystemen i haven. Dessa fiskefartyg fångar allt och gör det svårt för livet i havet att återhämta sig. Har du märkt att många fiskaffärer försvunnit de senaste åren? Det är ett tecken på att det finns mindre fisk kvar i havet och att fiskemetoderna är helt ohållbara. En annan fiskemetod som förstör ekosystemen i haven är bottentrålning. Havsbotten är väldigt viktig för ett friskt och levande hav. Det är där som nyfödda fiskar och andra varelser i havet söker skydd för att överleva.
  • Att odla lax kräver vild fisk från havet till foder, enligt nuvarande fiskemetoder. Väldigt effektiva industri-fiskefartyg tömmer haven över hela världen på många mindre fiskar, t.ex. sill, skarpsill, sardiner och ansjovis och vissa fartyg är t.o.m. specialiserade på krill, allt för att producera fisk-olja och fiskmjöl för att utfodra större fiskeodlingar som t.ex laxodlingar. För att undvika att ekosystemen i havet kollapsar, kan inte denna metoder fortsätta att användas.
  • Internationella diskussioner under FN siktar på kunna skapa marina skyddade områden för 30% av haven. Detta är uppmuntrande och behöver stödjas, men vissa forskare menar att ännu mer upp till 50% av haven behöver skyddas för att det skall vara långsiktigt hållbart.
  • Ett av de största hoten mot ekosystemen i haven är plastavfall. FN arbetar på en överenskommelse kring plastavfall. Forskare i Kalifornien förslår ett antal åtgärder som kan lösa huvudproblemen med plastavfall: En kraftig minskning av engångsförpackningar; sätt ett maxtak på produktion av plast; öka återvinning av plast och investera i infrastruktur för avfallshantering; en minimumnivå för inblandning av återvunnen plast i produkter (t.ex. >40%); inför skatt på plastförpackningar; minska tillsatser i plast och förbjud polystyrenförpackningar.

Hur?

  • Ät mindre fisk och skaldjur. Det tillåter ekosystemen i haven att återhämta sig och processerna som lagrar koldioxid (CO2) i haven att bli starka igen.
  • Köp lokalt fångad fisk från småskaligt fiske. Detta tenderar att vara hållbart och bevarar ekosystemen i haven.
  • Undvik djupfryst fisk, som ofta har sitt ursprung i industriella fiskemetoder skadliga för haven.
  • Undvik odlad fisk, t.ex. lax. Tyvärr utfodras sådan fisk i stor utsträckning av fisk-olja och fiskmjöl producerad av enorma mängder småfisk och krill som är viktiga för balansen i ekosystemen i haven.
  • Ät aldrig hajfenssoppa. Hajar är viktiga för friska ekosystem i haven.
  • Ät inte fisk som fångats med bottentrålning. Storskaligt fiske använder typiskt bottentrålning, som förstör fiskens livsmiljöer.
  • Att äta mer vegetarisk mat minskar trycket på havens ekosystem. Vegetarisk mat är mycket mer resurseffektiv mat än både kött och fisk.
  • Stöd skapandet av marina reservat där fiske inte är tillåtet. I sådana reservat kan fisken och det marina livet återhämta sig. Fisk från reservaten tenderar också att sprida sig till andra områden där fisket blir bättre igen.
  • Stoppa gruvdrift i haven. Detta skulle allvarligt skada ekosystemen i havet, särskilt som havsbotten behövs för nyfödda fiskar och många andra varelser i deras livscykel.
  • Minimera din användning av plast. Se till att plast som du ändå använder återvinnes så att den inte hamnar i haven till slut.
  • Kläder gjorda av polyester och nylon släpper ut mikroplast varje gång dom tvättas. Skaffa en tvättmaskin med ett filter som tar bort mikroplaster. Välj bort kläder gjorda av polyester och nylon om du kan.
  • Återplantera mangrove skogar där det funnits förut. Mangrove är barnkammare för fiskar och andra levande varelser i havet, hjälper dom att överleva sin barndom och växa sig stora. Mangroveskogar skyddar också land mot typhoons, orkaner och stoppar jorderosion. Kort sagt, mangrove hjälper ekosystem att vara friska både på land och i havet.

Varför?

  • Träd och skogar är en nyckelmekanism för att ta bort koldioxid (CO2) från atmosfären, en “kolsänka”. Allt som är gjort av trä består faktiskt av CO2 från atmosfären. Därför skulle mycket av CO2 överskottet som redan har släppts ut i atmosfären när vi har använt fossila bränslen kunna tas bort genom att plantera mer träd och skogar. Men vi måste sluta bränna ytterligare fossila bränslen så snart som möjligt – dvs nu!
  • Skogar och träd är fundamentet för livet på jorden, på land. Hur vi skyddar och sköter om skogarna de närmast tio åren, kommer att vara avgörande för människans framtid på vår Planet.
  • Jorden utan skogar skulle vara en jord utan högre livsformer. Skogar är fundamentet för ekosystem där både människor, andra djur och växter kan existera. Vi behöver förstås inte leva i skogar, men vi behöver skogar i närheten och en större andel av landarealen (ca 30-50%) behöver vara täckt av skog för att ha friska och hållbara ekosystem.
  • Träd och skogar jämnar ut extremt väder. Dagar när det är varmt, absorberar deras fotosyntes strålningen (dvs värme) från solen. Träd absorberar över 20% av instrålad energi. Dagar när det är kallt, bevarar och buffrar skogar och träd värme från tidigare dagar. När det blåser, ger dom lä och minskar kyleffekten. När det regnar kraftigt, minskar skogar vattenflöden och begränsar risken för översvämningar. Vid torka, suger träd upp grundvatten djupt nerifrån och släpper ut som vattenånga i luften. Det begränsar torkan och absorberar värme (alla vet att mycket värme behövs/används för att koka torrt en gryta vatten till vattenånga). Växter och svampar i skogen släpper ut pollen och sporer i luften, som fungerar som kondensationskärnor för vattenånga och som därmed kan göra att det börjar regna. Även bakterier t.ex. Pseudomonas Syringae som finns i skogar och frisk jord, kan spridas i atmosfären och fungera som ett köldmedium kring vilket vattenånga kondenserar till regndroppar. Träd kan även själva starta regn genom att avge speciella kemikalier som kan få vattenånga att kondensera till regn. Och som en vetenskapsman, Professor Dominick Spracklen, uttryckte det – “NO FOREST, NO RAIN”. Så utan skogar tenderar vädret att vara mer extremt.
  • En frisk skog har en biodiversitet. Skogen som har många olika arter av träd, träd av olika ålder, många olika arter av växter, insekter och djur, är mer motståndskraftig mot katastrofer såsom stora skogsbränder, långvarig torka, översvämningar, insektsangrepp och sjukdomar. Den är också mer resilient och anpassar sig bättre till klimatförändringar.
  • Det kan tyckas som en utmaning att ta hand om och plantera nya skogar, när vi behöver marken för jordbruk för att odla vår mat. Men visste du att ungefär 80% av jordbruksmarken används för att odla mat till vår boskap. Så genom att äta mindre kött, är det inga problem att plantera nya skogar. Eller skulle man kanske säga, återställa mark som brukade vara skogar – all mark var ju täckt av skogar för några tusen år sedan. Företrädelsevis återställer man en del av den minst bördiga marken till skogar, och den bördigare marken behåller man för jordbruk. Som ett inspirerande exempel, titta på denna dokumentär.

Hur?

  • Stoppa avskogning och att hugga ner återstående skogar.
  • Plantera träd och återställ skogar på den minst bördiga marken. Behåll den bördiga marken för jordbruk.
  • Ät mindre kött och mer vegetarisk mat.
  • Plantera olika sorters träd, inga monokulturer. Biodiversitet ger resiliens, t.ex. ökar motståndskraft mot skogsbränder, översvämningar, stormar och erosion. Använd inhemska träd och växter.
  • Plantera mer träd i städer. Träd renar luften, ger skugga, absorberar värme och sänker temperaturen under heta dagar. Träd håller också vatten och begränsar skador från kraftigt regn. Träd påverkar också mental hälsa och gör att du mår bra.
  • Återplantera mangrove skogar där det funnits förut. Förutom att vara en kolsänka och producera syre, skyddar också mangroveskogar land mot typhoons, orkaner och stoppar jorderosion. Mangrove är också barnkammare för fiskar och andra levande varelser i havet, hjälper dom att överleva sin barndom och växa sig stora. Kort sagt, mangrove hjälper ekosystem att vara friska både på land och i havet.
  • Sluta använda palmolja och produkter som innehåller palmolja. Stora regnskogar huggs ner bara för att plantera palmoljeträd. Sådana monokulturer är så långt från friska ekosystem man kan komma.
  • Stoppa olaglig jakt och dödande av djur. Stora djur så som elefanter, noshörningar, lejon, tigrar, jaguarer, vargar, krokodiler, apor, björnar, valar, hajar, osv, är alla viktiga för att hålla respektive ekosystem som de tillhör friskt. För en närmare förklaring varför, titta t.ex. på detta TED talk.
  • Att återställa skog är förvånansvärt enkelt. Lämna bara marken ifred. Stängsel kan behövas för att hålla betande djur som får och getter borta. Frön gömda i marken kommer snart att börja gro och inom 5 till 10 år kommer en skog och naturliga ekosystem att födas på nytt. Processen kan snabbas på genom att plantera inhemska träd och växter.
  • Kalhugg inte skog. Skörda istället utvalda träd med jämna mellanrum, för att inte skapa kaos i skogens ekosystem, inklusive i marken. Jorden och det rika liv på svampar, bakterier, virus, och andra mikroorganismer som den innehåller, är vad som ger näringen till träden och växterna i skogen. Gjort på rätt sätt, kan selektivt skogsbruk ge högre avkastning och bättre lönsamhet totalt sett.
  • Undvik omfattande användning av skogsprodukter och bi-produkter från skogen. Vad skogen producerar behövs till stor del av skogen själv för att den skall hålla sig frisk och långsiktigt må bra. Det skulle vara naivt att tro att skogen producerar ett stort överskott, givet att allt i naturen är mycket optimerat och välfungerande.
  • Låt jorden behålla och ackumulera organiskt material från träd, växter och djur. Det är det som behåller fukten och lagrar kol, och det är där som näringsämnen frigörs och återanvänds. Levande jordar i friska ekosystem innehåller i genomsnitt tre gånger mer kol än allt lövverk ovan jord. Detta är ett effektivt sätt att binda koldioxid från atmosfären och kanske det bästa sättet att återhämta sig från klimatförändringarna.


Varför?

  • Idag används en stor del av land på Jorden för jordbruk. Hur jordbruket praktiseras har därför förstås stor påverkan på ekosystem och på Jordens energi balans. Det vill säga, klimat och väder.
  • 80% av all jordbruksmark används idag för att producera mat till våra boskapsdjur. Ett hållbart jordbruk måste vara mer fokuserat mot att direkt föda människor än våra djur. Det är knappast hållbart för vår planet och dess ekosystem, att av alla djur på Jorden, finns det 10 gånger fler boskapsdjur än vilda djur (räknat i biomassa). Den obalansen är onekligen en viktig orsak till de problem mänskligheten står inför med klimatförändringar. Den enkla lösningen – ät mindre kött och mer vegetarisk mat.

Hur?

  • Ät mindre kött och mer vegetarisk mat.
  • Gör jordbruket mer hållbart. Rätt hanterat kan jordbruket bli en kolsänka, t.ex. i rikare rotsystem, än en kolkälla som i många konventionella jordbruk idag.
  • Byt till till antingen sällan-plöjning eller plöjningsfritt jordbruk. Minimering av plöjning bygger jordens hälsa och ökar mängden kol i jorden.
  • Ha åtminstone fyra eller fem grödor i rotation. Det bygger jordens hälsa och ökar avkastningen.
  • Håll jorden täckt av växter. Bygger jordens hälsa och begränsar erosion och påverkan vid översvämning och torka.
  • Mellangrödor under vintern är en god praktis.
  • Byt till fleråriga grödor.
  • Odla ekologiskt, eller till och med biodynamiskt. Begränsa användningen eller sluta helt att använda pesticider och fossilbaserad konstgödsel. Dom är båda skadliga för det rika livet i jorden är är därför inte hållbara. Biodynamisk odling är ännu mer hälsosam för jorden och använder kretsloppsbaserade och regenerativa metoder.
  • Ta hand om jorden, tänk på att alltid bygga upp jordens hälsa. Jorden och dess rika liv på svampar, bakterier, virus och andra microorganisms, är det som försörjer grödan med näring.
  • Förädla fram nya grödor som är bättre anpassade att dra nytta av friska jordar och all den näring som mykorrhiza-svampar och mikroorganismer kan förse växterna med.
  • Låt jorden ackumulera organiskt material från växter och djur. Det är det som bevarar fukten och som håller kolet i marken, och det är där som näringsämnen återanvänds. En frisk jord innehåller i genomsnitt tre gånger mer kol än lövverket ovan jord. Detta är ett effektivt sätt att binda koldioxid från atmosfären och i slutändan att återhämta oss från klimatförändringarna.
  • Undvik monokulturer på stora arealer. Lämna träd och vilda växter mellan fälten, i vägrenar, och på annan icke jordbruksmark. Biodiversitet ger resiliens, t.ex. ökad motståndskraft mot sjukdomar, torka och översvämning.
  • Öka den lokala försörjningen kring städer genom s.k. “urban perimeter agriculture”. Potentiellt den högsta produktionen av grönsaker, den lägsta kostnaden för transporter och låg kostnad för arbetskraft.
  • Undvik produkter som innehåller palmolja. Stoppa stora palmoljeplantager, som är en katastrof för många av Jordens skogar.
  • Lär från vetenskap och ”best practices” hur du på bästa sätt kan åstadkomma ett hållbart jordbruk som bygger jordens kvalitet och ett friskt ekosystem just där du bor.

Varför?

  • Att enbart fokusera på tillväxt är inte ett alternativ i ett post-fossilt hållbart samhälle. Hitta nya värden som stödjer ett hållbart samhälle, tillämpa dom i din kommun och kommunen kommer att blomstra.
  • Försäkra dig om att “resiliens” (ungefär: motståndskraft) är en del av de nya värdena, så att kommunen behåller sin stabilitet även när effekterna av klimatförändringen blir värre. Proaktiva satsningar på resiliens kommer att vara mer lönsamt än att ta kostnaderna vid upprepade katastrofer. Kommuner som agerar nu kommer att vara vinnare de kommande decennierna.

Hur?

  • Promota kulturell och social tillväxt som en del av kommunens nya värden.
  • Stimulera ett skifte från konsumtion av varor till konsumtion av nöjen, restaurangbesök, sport, friluftsliv och ett rikare socialt liv. Att leva ett “bra liv” skall inte associeras med mycket shopping utan mycket nöjen och ett rikt socialt liv.
  • Se till att folk kan leva sina liv med ett mindre behov av transporter. Affärer med alla basvaror nära bostäderna kan minska transportbehovet. En bra internet infrastruktur kan underlätta arbete på distans och hemifrån.
  • Nöjessektorn, restauranger och andra funktioner för social samverkan är typiskt relativt oberoende av globala försörjningskedjor. Därför kommer ett skifte av ekonomin till dessa sektorer att öka kommunens resiliens och göra det möjligt för kommunen att fungera mer normalt även om katastrofer drabbar andra delar av landet eller världen.
  • Stimulera placeringen av affärer nära där folk bor för att minimera transportbehovet. Människor ska kunna handla mer utan att vara beroende av bil.
  • Promota kommunen som en fossilfri miljö som ökar människors hälsa och livskvalitet. Detta kan inkludera frisk luft, rent vatten, ett bra utbud av ekologisk kvalitetsmat primärt från jordbruk nära staden, parker och närskogar för promenader och rekreation, möjligheter för sport aktiviteter, en rik nöjesscen, gott om restauranger, kaféer och andra möjligheter till social samvaro.

Varför?

  • Dagens matproduktion är industrialiserad och kraftigt beroende av fossila bränslen. Den är också typiskt mer känslig för klimatförändringar än ekologiskt jordbruk. Så för att stoppa klimatförändringen och säkra en stabil matförsörjning till kommunen, är det nödvändigt att gå över till ekologiska jordbruksmetoder. Detta kommer också att förbättra folks hälsa och därigenom också minska sjukvårdskostnaderna. Det kommer också att generera nya jobb.
  • Anledningen att ordna mer vegetariska måltidsalternativ är att det går åt elva gånger mer fossilt bränsle att föda upp ett kilo animaliskt protein än ett kilo vegetabiliskt protein. Genom att frigöra en del jordbruksmark som idag används för att producera djurfoder, kan biologisk mångfald och naturens processer för att binda koldioxid från atmosfären återupprättas. Detta kan vara bästa sättet att stabilisera klimatet, och till lägsta kostnad.

Hur?

  • Introducera ekologisk mat på alla ställen du styr över, kommunala matsalar, skolor, sjukhus, etc.
  • Undersök om det är möjligt att införa lokala skattefördelar eller andra fördelar för restauranger som erbjuder ekologiska menyer.
  • Se till att lunchmenyer har rikligt med vegetariska alternativ.
  • Motivera anställda och folk att använda ekologisk och mer vegetarisk mat

Varför?

  • Den fossilbaserade konstgödseln som används av jordbrukare behöver ersättas. Detta kan göras genom att återetablera de naturliga näringscyklerna.

Hur?

  • Matavfall, men även komposterbart avfall från människor och djur, behöver återföras till bönders åkrar som gödsel.
  • Diskutera med lokala bönder som använder ekologiska metoder för att förstå deras behov och hur en infrastruktur för att returnera matavfall och kompost till deras jordbruk kan etableras.
  • Titta på framgångsrika infrastrukturer som redan är etablerade, t.ex. i Sverige, i Vermont i USA, och på andra platser.
  • Etablera ett projekt eller organisation för att definiera och genomföra processer och regler för att föra tillbaka matavfall till lokala jordbruk. Använd den hjälp som underleverantörer kan ge.
  • Undersök olika sätt att också föra tillbaka mänsklig urin och/eller slam till gårdarna. Om det kan säkerställas att dessa inte förorenas av annat avfall eller kemikalier, är dessa också utmärkta gödselmedel.
  • Försök att etablera ett “cirkulärt tänkande” och en cirkulär ekonomi istället för det “linjära” tänkande och ekonomin som dominerat det senaste seklet.
  • Använd Internet för att lära mer om andras erfarenheter. Dela dina lyckosamma resultat på Internet för att hjälpa andra kommuner.

Varför?

  • Mat är vår viktigaste produkt. En ökad grad av lokal försörjning av mat ökar resiliens och motståndskraft mot störningar i distributionen av mat till kommunens innevånare. Detta ökar matsäkerheten och genom det stabiliteten i din kommun även när klimat katastrofer såsom misslyckade skördar drabbar allt oftare.
  • Lokala marknader underlättar för ekologisk matproduktion – bönder och kunder kan ha en mer direkt relation, färre mellanhänder och bättre betalt till bondens mer arbetsintensiva produktion, totalt färre transporter. Det kan också öppna möjligheter att returnera matavfall som gödsel till jordbruket.
  • Många tycker det är en trevlig sysselsättning att handla kvalitetsmat på en lokal marknad i närheten.

Hur?

  • Skapa platser lämpliga som marknader för lokala jordbruksprodukter. Planera dessa så att kommuninnevånarna kan nå platserna till fots, med cykel eller med en kortare transport. Det är mer energieffektivt att transportera ett fåtal försäljare än dom många köparna.
  • Försök placera den lokala marknaden i ett område där restauranger som serverar ekologisk mat, caféer, pubar och annan lokal service och handel också finns eller kan etableras. Detta ger mer liv åt stadsdelen samtidigt som det minimerar behovet av transporter.

Varför?

  • Om din kommun har inflytande på forskning & utveckling och investeringar, försök attrahera grön teknik till din kommun. Det kommer att öka möjligheterna att de företagen och forskningsinstitutionerna kan få fram resultat som är användbara och löser problem i din kommun. Efterhand som din kommun ställer om till en fossilfri kommun med hög resiliens, kommer den att stöta på nya typer av frågor som kräver nya typer av lösningar.
  • Grön teknik är ett område som ökar i betydelse. Att ha detta i din kommun kan skapa nya jobb och göra att din kommun blomstrar.

Hur?

  • Stimulera forskning inom området “omställning till ett fossilfritt samhälle” på forskningsinstitutioner i kommunen.
  • Introducera skattelättnader inom vissa sektorer av grön teknik.
  • Stimulera ett nära samarbete mellan kommunen och universitet och andra forskningsinstitutioner. Sätt fokus på att identifiera vad “resiliens” betyder för kommunen och att hitta lösningar för en snabbare anpassning till nya krav pga omställningen.
  • Etablera och fördjupa samarbetet mellan kommunen och företag som satsar på grön teknik. Fokusera på att hitta lösningar på problem som uppstår när kommunen ställer om för att bli oberoende av fossila bränslen, och när kommunen vill öka sin resiliens mot störningar orsakade av vädret.
  • Marknadsför kommunen som en attraktiv plats för grön teknik.
  • Sprid resultaten och framsteg som görs inom kommunen, för att hjälpa andra kommuner och för att skapa mer jobb på kommunens företag inom grön teknik.
  • Diskutera resultat och problem med ledare i andra kommuner.

Varför?

  • Grundorsaken till klimatförändringen är förbränningen av fossila bränslen. Det finns inga realistiska eller ekonomiska sätt att göra frigörandet av koldioxiden ogjord, när den väl har släppts ut i atmosfären. Det enda möjliga sättet att stoppa en ytterligare försämring av klimatet är att lämna kvar de återstående fossilerna i marken. Så enkelt är det.
  • Generering av elektricitet och produktion av värme och kyla är är stora förbrukare direkt eller indirekt av fossila bränslen.
  • Det finns idag konkurrenskraftiga fossilfria alternativ för elektricitet, värme och kyla.

Hur?

  • Stoppa alla nya investeringar i fossil baserad teknik där kommunen är involverad.
  • Byt ut fossilbaserad produktion med fossilfria alternativ. Börja med den “smutsigaste” först, t.ex. kolbaserad före oljebaserad produktion, oljebaserad före naturgasbaserad produktion osv.
  • Personer är ofta villiga att betala lite extra för förnybara alternativ. Detta kan dämpa extra kostnader för tidiga nedstängningar av fossilbaserade investeringar. Framtida kostnader pga väderkatastrofer kan också möjligtvis undvikas genom att byta ut fossilbaserade anläggningar i förtid.
  • Omförhandla avtal som kommunen har med externa leverantörer för elektricitet/värme/kyla. Kräv fossilfria alternativ, primärt vind, sol, och geotermiska alternativ. Skriv avtal med nya leverantörer om så krävs. Detta kommer att stimulera nödvändig tillväxt av dessa alternativ.
  • Notera att vindenergi ensamt har beräknats ha en potential flera gånger den beräknade totala energiförbrukningen på jorden år 2030. Alltså inte bara behovet av elenergi utan en potential motsvarande energibehovet totalt alla dagens energislag dvs. el, vattenkraft, kol, olja, naturgas, kärnkraft och inklusive uppskattad ökning fram till 2030 [se National Academy of Science, USA, 2009]. Så underskatta inte vindkraftens möjligheter.

Varför?

  • Fossildrivna bilar, lastbilar, bussar osv är en av de största källorna till växthusgaser som driver på klimatförändringen. De behöver bytas ut mot fossilfria alternativ. Dessa alternativ finns redan tillgängliga idag. Precis som ny teknik ofta är initialt, är dessa alternativ dock fortfarande något dyrare. En del kostnadsfördelar för de fossilfria alternativen och dessutom några höjda skatter för de fossilbaserade alternativen kommer att skynda på teknikskiftet. Och det är precis vad klimatet, vi själva och våra framtida generationer behöver.
  • Genom att byta ut fossildrivna bilar och bussar mot elektriska alternativ kommer kommunen och dess invånare att kunna njuta av en mycket bättre kvalitet på luften.

Hur?

  • Ta bort eller reducera skatten på elektriska bilar. Även om det bara är för en period på några år, så stimulerar detta skiftet till en fossilfri fordonsflotta.
  • Öka beskattningen av de fossil drivna alternativen för att göra dom mindre attraktiva. Motiveringen är att kostnaderna för klimatkatastrofer måste bäras av de som orsakar dom.
  • Om nödvändiga skatteregler inte kan sättas på kommunal nivå, hitta andra alternativ för att differentiera fossilfria fordon från fossildrivna. Vägtullar och trängselskatt etc kan till exampel användas för att differentiera och beskatta fordon som skadar vårt klimat högre.
  • Eskalera behov av nya beskattningspolicys till ansvariga politiker.
  • Att promota fossilfria transporter behöver också ske tillsammans med en förbättrad kapacitet av publika transporter, som också är mer energieffektiva. Det förenklar möjligheten att bygga ut fossilfri elproduktion i takt med den ökade användningen av elektriska fordon.
  • Undersök hur transporter av gods på ett fossilfritt sätt i kommunen kan premieras.
  • Inkludera vätgasbaserade elektriska bilar i dina planer, eftersom dessa kräver en speciell infrastruktur av tankställen för vätgas. Elektriska bilar drivna av vätgas har mycket bättre räckvidd är dagens laddningsbara elbilar. Dessutom är vätgas ett intressant sätt att lösa problemet med lagring av överskottsel från vindkraft och solceller.

Varför?

  • Kollektiva transporter är det mest energieffektiva sättet att transportera folk i en stad (förutom cykel). När folk letar efter alternativ till fossildrivna bilar, måste bra kollektiva transporter med tillräcklig kapacitet finnas för att omställningen skall ta fart och staden fortsätta att fungera normalt.
  • Genom att se till kollektivtrafiken är konkurrenskraftig och fossilfri, kommer folk snabbare att överge sina fossildrivna bilar. I takt med att folk går över till kollektiva transporter, kommer behovet av investeringar och underhåll av vägnätet att minska och resurser frigöras för att förbättra kollektivtrafiken. Dessutom kommer luften att bli renare i staden.

Hur?

  • Investera i elektriska bussar och fordon när kollektivtrafikens kapacitet byggs ut. Se till att fordonen har bra komfort för passagerare.
  • Utöka antalet filer med prioritering för bussar. Målet är att kollektivtrafiken alltid skall flyta och aldrig fastna i köer.
  • Undersök möjligheten att börja använda elektriska bussar drivna med vätgas. De behöver inte tankas/laddas så ofta. Etablera en infrastruktur för vätgas men se till att vätgasen produceras baserat på fossilfri energi såsom vindkraft eller solenergi. Infrastrukturen kan också användas av elektriska personbilar drivna med vätgas.
  • Försäkra dig om att utrangerade bussar och fordon ersätts av moderna fossilfria elektriska bussar. Detta betyder att buss och fordonsflottan kommer att vara fossilfri inom några år.
  • Skriv nya avtal för försörjningen av elenergi till kollektivtrafiken i kommunen till enbart fossilfri elektricitet producerad från vind, sol eller geotermiska källor.

Varför?

  • Cykel bör vara det primära transport alternativet i städer. Det är det oöverträffat mest energieffektiva alternativet både i termer av bränsleförbrukning och i termer av tillverkning av fordonet. Dessutom har det positiva effekter både på människors hälsa och det kräver mycket liten yta på gator och för parkering. Det betyder att behovet av investeringar och underhåll av gatunät och parkeringar minskar. Dessutom minskar kostnaderna för kollektivtrafiken och sannolikt också sjukvårdskostnaderna.

Hur?

  • Ge cyklandet olika privilegier så att det blir förstahandsvalet när folk väljer mellan olika transportalternativ i staden.
  • Etablera en infrastruktur för cykeln med separata filer, prioritering i vägkorsningar, speciella cykelmotorvägar för snabbare transport in till stadskärnan, tydligt markerade eller avskilda cykelfiler för att undvika olyckor med bilar och fotgängare, gott om cykelparkeringar – vissa med regnskydd, system med hyrcyklar som är lätt att använda osv.
  • Studera städer som redan har en avancerad infrastruktur för cykeln såsom Amsterdam, Köpenhamn osv. Använd idéer som kan appliceras i din stad.
  • Prova att cykla själv för att få en förståelse för vilka problem som möter en cyklist.

Varför?

  • Lokalt producerade varor och tjänster är energieffektiva, de stimulerar den lokala ekonomin och de skapar jobb i kommunen. En blomstrande lokal marknad gör också kommunen mer oberoende av globala försörjningskedjor och ökar kommunens resiliens.
  • Kvalitetsprodukter med lång livslängd reducerar energi och resursförbrukningen i samhället. Eftersom de flesta produkter idag har ett högt innehåll av fossil energi, så kommer en förlängd produktlivslängd direkt att minska användningen av fossila bränslen och andra resurser.

Hur?

  • Hitta sätt att stimulera den lokala ekonomin. Fokusera speciellt på essentiella produkter och tjänster, som matproduktion och försörjning, vattenförsörjning, produktion av förnybar energi osv.
  • Använd internet. Information är viktigt för att folk skall hitta lokala marknader, lokala produkter och tjänster. Kommunen kan med information underlätta och stimulera den lokala ekonomin.
  • Promota kvalitetsprodukter på marknaden. Publicera tester gjorda av oberoende institut med produkt kvalitet och livslängd av olika konsumentprodukter.
  • Stimulera andrahandsmarknader av olika slag eftersom de i praktiken hjälper till att förlänga livslängden av olika produkter. De hjälper också folk att spara pengar.

Varför?

  • Bättre möjligheter till reparation och underhåll inom olika produktsektorer ökar produkters livstid. Det har en direkt påverkan på energi (idag typiskt från fossil bränslen) och resurser som används i samhället.
  • Energi och resursförbrukning är ett problem även om produkter importeras eftersom klimatförändringen är ett globalt problem. Fossilt bränsle som förbränns och frigörs till atmosfären i en del av världen påverkar alla delar av världen lika mycket.
  • Fler jobb skapas. Detta blir till största delen jobb i kommunen eftersom reparation och underhåll ofta sker hos lokala företag.

Hur?

  • Inför skattefördelar för reparation och underhållssektorn. Sänk eller ta bort momsen på reparation och underhållstjänster eller subventionera på andra sätt.
  • Håll folk uppdaterade på vilka reparation och underhållsmöjligheter som finns tillgängliga i kommunen.
  • Uppmuntra lokala företag att sälja reservdelar för sina produkter.
  • Hjälp till att etablera marknader för reservdelar. Se till att de också är tillgängliga på Internet, för att underlätta för andra kommuner och hjälpa till att stimulera ekonomin i din kommun.

Varför?

  • Alla världens städer har liknande utmaningar från den globala klimatförändringen och för att ställa om till ett oberoende från fossila bränslen. Många städer bör ha samma förutsättningar för den nödvändiga omställningen som din stad och eftersom städer inte alltid är konkurrenter bör det finnas goda möjligheter för samarbete.

Hur?

  • Använd dina nuvarande kontakter och skapa nya kontakter med andra kommunpolitiker och borgmästare i andra länder.
  • Kontakta organisationer som är engagerade i klimatfrågor, t.ex. Earth Policy Institute i New York, Transition Totnes & Transition Networks i England, m.fl., och diskutera problem och möjligheter.
  • Etablera utbytesprogram för att folk med erfarenhet från andra städer att delta i ditt team några veckor eller månader för att dela erfarenheter.
  • Använd Internet för att hitta och dela erfarenheter.
  • Använd kompetens inom din organisation. Anställ nya personer och sätt dom att lösa de nya problemen.

Besvarade frågor

  • Hur ställa om en kommun för att möta klimathotet
  • Hur ställa om en stad för att möta klimathotet
  • Hur ställa om en kommun för klimatförändringen
  • Hur ställa om en stad för klimatförändringen
  • Hur skall en kommun möta klimathotet
  • Hur skall en stad möta klimathotet
  • Hur skall en kommun möta klimatförändringen
  • Hur skall en stad möta klimatförändringen
  • Hur kan en kommun möta klimathotet
  • Hur kan en stad möta klimathotet
  • Hur kan en kommun möta klimatförändringen
  • Hur kan en stad möta klimatförändringen
  • Vad kan göras i en kommun för att möta klimathotet
  • Vad kan göras i en stad för att möta klimathotet
  • Vad kan göras i en kommun för klimatförändringen
  • Vad kan göras i en stad för klimatförändringen
  • Vad kan göras i kommunen för att stoppa klimathotet
  • Vad kan göras i staden för att stoppa klimathotet
  • Kommuner som möter klimathotet
  • Städer som möter klimathotet
  • Kommuner som löser klimathotet
  • Städer som löser klimathotet
  • Vad gör kommuner åt klimathotet
  • Vad gör städer åt klimathotet
  • Kommuner som möter klimatförändringen
  • Städer som möter klimatförändringen
  • Kommuner som löser klimatförändringen
  • Städer som löser klimatförändringen
  • Vad gör kommuner åt klimatförändringen
  • Vad gör städer åt klimatförändringen
  • Kommuner som möter globala uppvärmningen
  • Städer som möter globala uppvärmningen
  • Kommuner som löser globala uppvärmningen
  • Städer som löser globala uppvärmningen
  • Vad gör kommuner åt globala uppvärmningen
  • Vad gör städer åt globala uppvärmningen